Det är så jobbigt när man blir påminnd om gamla jobbiga saker. Saker som gjort en ledsen. Som att mista en jävligt bra vän till exempel. Säkert många som vet vem jag snackar om.. Läste precis mina tidigare inlägg till och om honom.. Det låter verkligen som jag är besatt men det är inte riktigt sant.. Saknar bara relationen vi hade. Iaf den vi hade i början. Den i slutet var väl ingen höjdare direkt. Men det kanske är så att vissa personer ska man inte träffa på riktigt. Vi kanske skulle fortsatt vara msnkompiar. Då kanske vi fortfarande hade varit kompisar iaf.

Åh, jag blir så irriterad på allt det här! Var det tvunget att bli såhär? Kan inte låta bli att fundera på vad jag gjort för fel. Kunde jag gjort något annorlunda så han hade stannat? Man slutar ju inte bara prata med en person utan anledning.. Eller? Då måste det ju betyda att jag gjort något. Eller så kanske det bara är hela mig han inte tycker om. Det kanske är så att han trodde att jag var nån annan. Men sen när han började känna Jonna utanför msn upptäckte han att jag inte alls var nå kul. Att jag inte alls är någon han vill umgås med. Men kan han inte bara säga det ist?

Fan, vet knappt vad jag vill eller ens vad jag snackar om.. Men jag saknar honom så mycket bara. Och då menar jag som vän. Jag tyckte verkligen om att ha honom som en bra vän.. Och det är det jag saknar som fan! Vad gör man? Ska jag fortsätta vara ledsen och försöka träffa honom. Eller ska han raderas så att jag bara glömmer allt? FUCK! Hatar sån här jävla skit. Kan man inte bara bli kompisar och sen fortsätta med det? Måste allt alltid ha ett slut.. ? :/

<3 J.F