Jag har sett äkta vänskap

Hejsan, lite sent för ett första inlägg?

Jag försökte blogga när jag vaknade men då funkade det inte att logga in. Och sen har jag inte haft något intressant att skriva om. Jag har heller inte gjort något kul idag. Bara sovit extra länge och sen halvsovit i soffan. Nej, nu ljög jag. Jag har vart ute och matat och lekt med kaninen Felix som jag är kaninvakt åt den här veckan. Så himla söt är den! Skulle kunnat ta ett kort om jag haft en kamera.. Fan, man kanske borde satsa lite pengar på en laddare?

Jag har ännu inte fått bilderna från igår heller så dom kan jag inte heller dela med mig av. Så vad ska jag då berätta för kul? Jo, jag kan berätta om två jättesöta tanter som jag och Alex träffade i förra veckan. Det var när vi skulle åka in till stan för att shoppa med Carro. När vi kommer till busshållsplatsen som ligger framför ett äldreboende sitter det två tanter i busskuren. De började genast fnittra, flyttade ihop sig åt ena hållet och sa att vi kunde få sitta på bänken brevid dom så vi gjorde det. De fortsatte sitta och prata och fnittra med varann och jag och Alexandra kunde inte göra annat än att le mot de gamla damerna.

Sen när vi har suttit där ett tag kommer en sjuksyster eller vad man kallar dom från ålderdomshemmet. Hon har tydligen letat efter den ena tanten som inte alls får gå sådär långt bort. Hon vet ju att hon bara får gå runt på området! Då börjar tanterna fnittra ännu mer och jag och Alex kan nästan inte hålla oss för skratt heller. Sen iaf efter mycket om och med lyckas sköterskan få mig sig tanten tillbaka. Men innan hon gå pekar hon på tanten som sitter kvar och säger; Det där är min bästis!

Och då smälte både jag och Alex. Så himla gulligt. Det är äkta vänskap det! Det måste väl ändå vara drömmen. Att bli sådär gammal men ändå ha vänner kvar. Det är ju nästan en lyx. Många äldre har inte många av sina vänner kvar och släktningar kanske inte heller orkar komma och hälsa på så ofta. Det blir ju till ett litet projekt när de bor på ett hem och så. Man såg iaf kärleken mellan de där två tanterna och det var så himla härligt att se! Hon som skulle gå klappade också sin bästis på knät och tackade henne så hemskt mycket för att hon kommit och hälsat på och berättade att hon var såå glad för det. Tänk vad så små saker kan göra. Tänk på det!

<3 J.F

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0