Ja, här kommer en förklaring till en del som händer i mitt liv just nu. Och även till en del som redan hänt.

Jag har, som många säkert vet, mått jävligt dåligt ett tag och det har varit skitjobbigt. Det blev så mycket att jag tillochmed började gå till Bup. Men nu mår jag mycket bättre och känner mig nästan som en helt annan person. Jag känner mig mycket starkare och mycket mer självsäker. Jag vet vem jag är och jag vet vem jag vill. Det känns så himla skönt att ha kommit fram till alla de här sakerna. Man kan säga att jag kommit till en slags klarhet, en sorts insikt i mig själv. Jag vet, det låter helkonstigt och jätteflummigt men det är faktiskt sant. Det är som att en helt ny värld öppnat sig och jag förstår så mycket mer nu. Jag har börjat förstå varför jag reagerat som jag gjort i vissa situationer. Jag har även förstått varför det här med 'M' känns så jobbigt.

När jag har skrivit om att jag har mått dåligt här i bloggen så har det ju mest handlat om 'M'. Några gånger har det handlat om mina föräldrar men mycket har handlar om 'M'. Många utav mina tankar har dessutom kretsat kring honom. Men nu har jag kommit på varför. Egentligen har han nog inte betytt mer än någon annan. Och det är inte honom jag varit ledsen över. Saken är den att jag har varit så fruktansvärt ledsen i mig själv men jag har inte riktigt vetat varför. Jag har inte haft någon riktig anledning.. Och då har det varit ganska skönt och lätt att ta ut allt genom 'M'. Så just därför har jag omedvetet förstorat upp hela saken och det har sett ut som att jag varit helt förstörd över allt det här när jag skrivit om det i bloggen. Men egentligen bryr jag mig inte så mycket. Det har jag kommit fram till nu. Visst, jag tyckte jättemycket om honom och så. Men inte mer än någon annan jag tyckt om. Det känns så himla töntigt när jag tänker på det och när jag läser mina gamla inlägg. Jag har höjt upp honom till någon slags gud eller nåt. Haha, jag vet inte. Jag har iaf skrivit om honom som om han vore någon mycket, mycket bättre. Men i själva verket har han många gånger betett sig som en riktig skit.

Jag kände bara att jag var tvungen att komma ut med det här. Hur det blir med mitt framtida bloggande vet jag inte riktigt än. Men som ni märker har jag svårt att hålla mig undan.

Jag kan iaf säga att jag mår jävligt bra just nu. Det finns ingenting som tynger ner mig eller som gör mig ledsen. Jag har nu lärt mig att bara strunta totalt i människor som gör mig illa. Som får mig att gå tillbaka i min depression. Precis som 'M' gjort. Nu skiter jag bara i allt. Låtsas inte om det. Jag mår bara jävligt bra helt enkelt och jag låter mig inte påverkas av andra. Känns som att det bara kan gå uppåt härifrån och det är en känsla som är så otroligt befriande att det är inte sant. Ni anar inte hur lättad jag känner mig nu. Som en helt ny människa, redo att börja om på nytt.