Jag tror jag börjar bli sjuk igen.. Är sjukt trött heela tiden. Så fort jag sätter mig ner somnar jag, helt stört. Skulle åkt till skolan och lämnat mina böcker och fixat lite saker idag men det blev inte av.. Först kunde jag inte gå upp på morgonen så då tänkte jag, äh jag åker lite senare. Sen somnade jag i fotöljen få tänke jag, äh jag åker till lunchen. Sen somnar jag på samma ställe igen. Då ringer Alexandra och väcker mig och säger att vi har inga lektioner så alla ska gå hem. Då pallar ju inte jag åka dit. Så jag åker dit i morgon i stället, det blir bra.

Nu ska jag lägga mig och kolla klart på Sex and the city filmen. Somnade till den igår.. otippat? Sen ska jag kolla senaste avsnittet av Andra avenyn, så jävla bäst!

Sen lär jag sova som en gris, hörs sen!

Den sista är fotat utan blixt. De andra två med

Satt och kollade igenom mina bilder på facebook och råkade hamna på en av mig och Danne från i somras och tårarna började rulla på en gång.. Fan, det gör fortfarande ont.. Saknar honom så himla mycket. Skulle verkligen vilja vara hos honom nu. Det vill jag hela tiden.. Jag vet inte varför men jag känner mig så jävla ensam nu. Jag har världens bästa kompisar runt mig som bryr sig hela tiden men ändå känner jag mig ensammast i världen.. Varför känns det så.

Fan vad jag önskar att han kunde ringa mig. Skulle vara så skönt att bara höra hans röst. Veta att han mår bra.

Vill verkligen vara honom nära, skit! Åååh, varför är det så jävla svårt! Undrar om han ens bryr sig.. Lät inte som det sist.. Fuck vad ont det gör!

Nu är jag hemma igen. Eller.. jag kom hem halv sju i morse. Orkar inte skriva nåt långt nu, är heelt slut efter resan. Kan säga att det var galet kul dock! Liten försmak på vår resa till spanien också :D Fan vad jag längtar brudar!

Konstigt på hemresan bara. Helt plötsligt började jag sakna Danne som fan, jättekonstigt. Eller det är ju inte konstigt att jag saknar honom iof men det kom så plötsligt. Plötsligt önskade jag bara att det var honom jag var på väg hem till. Men så var det ju inte. Så det blev lite ledsamt. Men jag måste försöka tagga till mig lite nu. Kommer över det där. Snart är min födelsedag och allt. Då ska allt vara party och frid och fröjd. Önskar bara att han kunde vara där... Önskar att Muums kunde vara där också. Saknaden efter honom kommer också lite konstigt. Vi har liksom inte haft nån kontakt på nästan ett halvår. Men det kanske är för att jag nu vet att nu går det inte att få tag i honom. Och han var bra för mig de sista dagarna, just det jag behövde. Skulle behöva honom nu.

Fan, det här inlägget blev inte som jag tänkt mig. Det är konstigt.. börjar alltid fundera över en massa saker när jag skriver här i bloggen. Därför jag tycker om det så mycket. Fast ibland kan det vara jobbigt också. När man börjar fundera över saker som gör en ledsen.

Nej, nu ska jag fortsätta kolla på NCIS. Sen blir det nog sova. Imorn ska jag nog till skolan... tror jag. Sen har jag all packning att ta tag i och fixa saker inför min födelsedag och så. Mycket att stå i. Ha det bäst. Kommer med en summering. Men den kommer ta ett tag att skriva. Vill ha med bilder också och då vill jag vänta till jag ser vad de andra har. Men men, vi hörs!

Misslyckad dag. Vaknade för sent, tänkte komma till lektion 2, somnade om, vaknade halv 1.... Bra jobbat? Fler smarta idéer kanske?

Så jag har bara degat runt heela dagen lång och inte gjort ett smack! Urskönt! Spelat lite tvspel, tittat tv, sovit, ätit godis. Ja, levt livet helt enkelt. Men det var nog bra att jag tog en vilodag för imorn och i helgen kommer det bli allt annat än vila. Imorgon 6 på kvällen går bussen till Kittelfjäll dit vi ska åka på klassresa med klassen. Bussjävlen tar fjorton timmar. Hur fan ska jag och min röv klara oss? :S Det är ett mysterium.. Ja, sen blir det skinåkning för hela slanten i helgen och på måndag kommer vi hem 6 på morgonen. Hoppas som fan att jag får skjuts hem!

Så mig lär ni nog inte höra så mycket från denna helg. Om det inte är så att internetet är gratis där uppe, tvivlar på det dock. Men.. jag känner att jag har ingenting alls att säga. Får önska er en trevlig helg så får ni en rapport om hur vi haft det sen när jag kommer hem. Besos!

| Tröja; H&M herr | Väst; H&M | Jeans; JC | Skor; Din sko | Neutral ögonmake med röda läppar (stift från Mac)Till detta bars min skinnjacka |

Gick till skolan



Skrev svenska med Alexandra och Sofie




Hade på mig mössa från JC, klänning från H&M, kofta från MQ, tights från Gina, strumpor från Åhléns, skor från Andiamo? Till det min skinjacka och lila halsduk. Sminkningen blev en lila/svart sotning.


Pluggade vidare med svenskan på stadsbiblioteket. Då behöver man lite snacks!

Just nu skiter jag fullständigt i vad Daniel tycker om att han nämns i denna blogg. För jag är så jävla ledsen och han är så jävla elak och det hjälper för mig att skriva om det här. Då tänker jag göra det. Jag var precis hemma hos honom och det var det värsta jag varit med om.

Han säger att det hade tagit slut förr eller senare - Hur fan kan man gå in i ett förhållande med förutsättningen att det kommer ta slut. Då är det ju klart som fan att det tar slut!

Han säger att han visst hade känslor för mig innan men att han inte har några nu - Har man äkta känsllor för nån går de inte bara att stänga av. Jag älskar honom fortfarande även om jag vill det så jävla lite just nu. Egentligen vill jag hata honom och be honom dra åt helvete men det går inte. Alla känslor finns kvar. Även om de nu beblandats med nya. Det kommer ta lång tid innan jag slutar bry mig och innan han slutar betyda nåt för mig. Skulle han ringa och behöva mig av nån anledning skulle jag komma direkt.

Han säger att vårt förhållande inte betyder något alls för honom längre. - Jag fattar ingenting av samma anledning som ovan. Det går inte bara att släppa nåt som betyder så mycket i ens liv. Han var (är) mitt liv för i helvete. Han har stått mig närmast under nästa 4 månaders tid. Det är klart att det betyder något. Det är ju inte som att jag ska glömma och radera de senaste månaderna.

Han säger att vi aldrig mer ska ses och från och med nu är det som att vi inte känner varandra. - Fortfarande samma anledning. Jag fattar inte. jag vill inte släppa honom för allt i världen. Ofta vi aldrig mer ska ha kontakt med varandra. Så allt kul vi haft betyder inget? Visst att han inte vill ha mig som flickvän men vänskapen borde fan finnas kvar!

Han är så jävla känslokall att jag blir rädd nästan. Trodde verkligen inte han var så här. Men det är väl nu hans rätta jag kommer fram. Aldrig att jag trodde det kunde betyda så här lite. Jag fattar verkligen inte i hela världen hur fan jag ska kunna glömma allt det här och låtsas som att det aldrig har hänt. Nej, just nu är jag helt mållös. Samtidigt som jag är så jävla förbannad. Och under det är jag så jävla ledsen att jag håller på att gå sönder. Ja Danne, jag ska lugna ner mig... !

Idag ör det än sån där morgon när jag inte vill gå upp över huvud taget. Har haft en liten morgonfight med min kära mor över den saken. Jag ville nämligen bara dra täcket över huvudet och somna om men hon sa att jag måste gå till skolan.. Så nu sitter jag här och äter frukost, är jätteförsenad men känner ingen stress. Jag tänker ta min tid. Nej usch vad jag kände mig som ett barn i trotsåldern just nu... Men det är inte så. Det är bara det att jag vill verkligen inte. Jag måste hitta nåt annat snart för skolan är verkligen inget för mig. Inte alls. Men men.. jag ska till skolan idag i alla fall, så småningom... Måste göra klart ett fucking svenskaarbete som ska redovisas imorn. Jävla antikens litteratur, yey vad kul!

Ska berätta vad jag gjorde igår förresten! Jag var hemma hos min moster som nyligen startat en blogg om bakning och matlagning. Hon är en riktig bullmamma hon, sån där som jag skulle vilja vara. Alltid hembakt bröd, goda bullar, grym mat. Ja, det är gott att vara där hemma kan man säga! I alla fall.. hon höll på och bakade en massa saker för bloggen igår och då var jag där och fotograferade åt henne, superkul! Vi sprang runt i huset och plockade fram både det ena och det andra som det kunde bli fint att fota med. Och det blev några riktigt bra bilder faktiskt! Kul att äntligen få använda kameran till nåt också. Det är ju så himla kul att fota när man verkligen har nåt att fota. Inte bara springa runt och knäppa av lite bilder på måfå. Nej, det är kul det där med att komponera ihop bilder. Hitta fina platser, bra ljus och bra rekvisita. Oj så skoj! Haha

Sen en tråkig grej.. igår åkte Muums upp till fucking norrland. Känns jättesorgligt, kommer sakna honom faktiskt. Men han lovade att försöka ringa när han får täckning, så det kommer bli bra! Och sen snackade jag och Fanny om att åka upp dit och hälsa på också. Men vi får se hur det blir med den saken.. går typ inte att bo nånstans där uppe. Lilla hålan liksom, finns inte ett skit där.. Haha.

Nu ska jag kolla om jag hittar nåt om hur antiken slutade och gick över i medeltiden. Ha en bäst dag!

Han ringde.. Men jag vet inte om det är bra eller dåligt. Nu är det i alla fall helt slut, ingen återvändå. Och han verkade inte så på på idéen med att ses så jag vet inte hur det blir med vänskapsprylen heller.. Fuck vad sånt här suger. Han sa att det var lika bra, samma sak som jag har sagt. Men när han sa det lät det inte lika bra. Då lät det bara jättedumt och jag sa emot.  Men det är nog lika bra. Vi passar nog inte så bra ihop. Du har rätt..

Men jag lovade att inte skriva om honom här så nu är det slut på det. Så då har jag inget att skriva om... tragiskt! :P Jaja.. god natt!

Jag fattar ingenting. Mina läsare ökar varje dag och ändå skriver jag ingenting. Är inte det lite underligt? Men kul i alla fall..

Hur går det med min utvekling då? Jo.. det gör fortfarande ont med det känns som jag är på rätt väg i alla fall. Jag har börjat gå ut också. Det är bra för då tänker man inte på det lika mycket. Var på bio med Muums igår. Vi såg Australia, se den! Sen imorrn ska jag fika med honom och Mange, skitmysigt. Har saknar dem båda två så himla mycket. Sen på lördag ska jag jobba och på söndag ska jag nog träffa nån kompis så jag överlever nog den här veckan i alla fall. Sen nästa torsdag åker jag upp till fjällen med klassen så då blir det full fart och ingen tid att stanna upp och tänka på. Det blir nog bra. Jag fasar dock för min födelsedag.. Danne skulle varit med och firat. Har har redan fått sin inbjudan och tackat ja.. Han fick en fint kuvert med mest hjärtan på... skit! Och alla bara frågar vad jag önskar mig. Ingenting! Jag önskar mig Danne i födelsedagspresent. Går det? Usch, jag känner mig asnördig. Men fan, är man kär så är man och jag saknar honom så himla mycket.

Jag hoppas i alla fall att vi i framtiden kan vara vänner. För vi har så himla kul, tycker jag i alla fall. Han kanske tycker jag är dötråkig. :P Nej usch, fortsätter jag skriva nu kommer det bara spåra ur känner jag, har ändå inget att skriva om. Så jag säger hej då och god natt för idag så får vi se om jag skriver nåt skojigt imorn. Puss!

Nu när det där första värsta smärtan börjar lägga sig. Den som gör att man bara vill gå under jorden och aldrig finnas mer. Den som gör att det känns som att man aldrig kommer bli lycklig igen. Nu när den börjar ge med sig känns det som att det faktiskt kan vara bra att det blev så här. Vi var nog kanske inte så bra tillsammans, inte som par i alla fall. Även om jag är som allra lyckligast när jag är med honom så väger inte det upp allt det onda däremellan. Jag har nog aldrig varit riktigt säker på honom, inte varit helt säker på att det faktiskt är mig han vill ha. Jag måste ha någon som tycker om mig lika mycket som jag tycker om honom, annars funkar det inte. Och det kanske är så att han gör det, men han visar det inte och det är det som gör allt så himla svårt.

Jag saknar honom varje vaken stund och om det var som det skulle borde han också göra det. Om inte vi har träffats på en dag längtar jag typ ihjäl mig. Medans för honom räcker det att ses typ nån gång i veckan. Jag vill sova med honom varje natt men han vill hellre sova med en kompis. Om någonting är viktigt för honom är det viktigt för mig. Men han bryr sig bara om det är något som han bryr sig om. Om han var ledsen eller ville prata med mig skulle jag släppa allt och åka till honom direkt. Men för honom är allt annat viktigare..

Ja, ni ser ju... det är lite väl mycket dåliga sidor. Det mästa handlar om tillit och intresse. Det som är det viktigaste i ett förhållande. Förutom att man trivs ihop och har jävligt kul tillsammans, vilket vi har. Därför känns det så jävla svårt! Jag skrattar alltid så jävla mycket när vi är tillsammans, han är så jävla rolig. Och han är världens mysigaste också. Känns så himla svårt att veta att jag aldrig kommer hålla om honom mer. Han kommer aldrig ligga brevid och hålla om mig när jag ska sova. Han kommer aldrig mer kyssa mig på halsen. Han kommer aldrig mer vara bara min... Och det gör så jävla ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Fan vad jag önskar att allt bara kunde fungerat jättebra från början. Fan vad jag önskar att det aldrig hade tagit slut. Fan vad jag önskar att han kunde älska mig som jag älskar honom. Och fan vad jag önskar att den här lördagen som var aldrig hade funnits. Fan vad jag önskar att jag inte gjort bort mig så jävla mycket. Fan vad jag önskar att det kunde vara han och jag, utan några problem.

Inte mycket blogg här inte.. Hoppas nya år har fått en kanonstart! Mitt däremot började på värsta tänkbara sätt. Just nu vill jag bara göra allt för att spola tillbaka till de sista timmarna innan 12slaget.

Nu har jag ingen pojkvän och mår sjukt dåligt! Jag vet inte när jag grät så här mycket sist. Och det värsta är att allt är mitt fel. Jag kan inte skylla det på någon annan än mig själv.

Det jobbigaste är att han inte vill lyssna på det jag har att säga. Det finns så mycket saker som jag vill att han ska veta om. Även om de inte kommer göra att han vill ha mig tillbaka. Fan, allt känns så jävla svårt  just nu. Jag vill bara lägga mig i en hög nånstans och dö... Gått nytt år... ?

Jaja, som sagt, hoppas ni har det bäst! Vi hörs när jag lyckas ta mig upp ur sängen...